Logga

Samarbete kring

likvärdiga bedömningar

 

 

Bedömning - formativ och summativ

Det finns en viss begreppsförvirring kring begreppen formativ och summativ bedömning och det kanske inte är så konstigt eftersom det i grund och botten är samma sak. Det som skiljer dem åt är syftet med bedömningen, om syftet är att ta reda på vad eleven har lärt sig är det en summativ bedömning. Om syftet är att ta reda på var eleven befinner sig för att kunna återkoppla till eleven så att den kan nå målen är det formativ bedömning. Den mest accepterade defintionen av formativ bedömning kommer troligen från Dylan Wiliam (1988) som beskriver det som följande:

 

encompassing all those activities undertaken by teachers, and/or by their students, which provide information to be used as feedback to modify the teaching and learning activities in which they  are engaged

 

Effekter på lärandet

Studier visar att formativ bedömning kan höja elevernas lärande med 50 till 100 procent (Wiliam, Lee et al. 2004). Det har gjort att formativ bedömning har fått stort genomslagskraft både i Sverige och internationellt. Hattie (2009) har gjort en stor metastudie där han undersökte vilka metoder som gav störst inverkan på elevernas lärande och han lyfte fram formativ bedömning som en av de allra viktigaste aspekterna. Wiliam (2013) har vidare beskrivit ett antal nyckelkompetenser som är en del av den formativa bedömningen som han sammanfattade i nedanstående matris:

 

Var är eleven på väg? Var befinner sig eleven just nu? Hur kommer eleven vidare
Lärare

Förtydliga och förstå

mål och kriterier

Skapa aktiviteter som visar

var eleverna befinner sig i

lärandeprocessen.

Ge nyanserad och

framåtriktad respons

Elevens kamrater

Aktivera eleverna som resurser för varandra.

Eleven

Aktivera eleven som ägare av den egna lärandeprocessen

 

Wiliam skriver vidare: En viktig teknik för att hjälpa elever att förstå lärandemål och framstegskriterier är att be dem titta på exempel på andra elevers arbete och delta i diskussioner om styrkor och svagheter i dessa. I sin senaste bok "Embedding Formative Assessment: Practical Techniques for K-12 Classrooms" konstaterar han att det är bättre att utgå från elevexempel än matriser för att kommunicera vad som är skillnad i kvalitet.

Sambedömning

I en forskningsgenomgång från Skolverket konstaterade man att sambedömning kan leda till att lärarna ökar: 

 

  • förståelsen för kunskapskrav och kvaliteter i elevers prestationer
  • samstämmigheten i bedömningen
  • bedömningskompetensen

Likvärdighet

Studier har visat att om lärare ges möjlighet att diskutera kvaliteter i elevers visade kunskaper och varandras bedömningar kommer även lärarnas bedömningar överensstämma bättre. 

Referenser

Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education , vol 5, s. 7 ‐ 74

Hattie, John A. C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement.

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/bedomning/tiofragorochsvar/hurnarmanlikvardigbedomning.5.e19e3cd13279eb708c80002039.html 

Sambedömning i skolan: exempel och forskning. (2013). Stockholm: Skolverket

Wiliam, D et al (2004). Teachers developing assessment for learning: impact on student achievment.

Wiliam, Dylan. (2013). Att följa lärande formativ bedömning i praktiken

Anmäl dig! Det är gratis!

Dela socialt

FacebookTwitterDiggStumbleuponGoogle BookmarksRedditLinkedin

Copyright © 2014. All Rights Reserved.

Användaravtal

Sidkarta





Den här sidan använder kakor (cookies) för att optimera din användning av sidan.